som naglarna mot glas

det regnar ute, och det är regn i mina ögon. hur gör man när någon har gett upp en? jag har inga svar, jag önskar jag hade det.

Minns du vår blodsed, våran lag
Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad
Jag minns allt, som naglarna mot glas
Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback